I vårt kurslabb är varje plats utrustat med ett analogt oscilloskop och universalinstrument Metex Universal System. Dessa instrument innehåller ett nätaggregat med två fasta och en variabel spänning, en multimeter, en funktionsgenerator och en frekvensräknare. Det låter bra och det brukar vara bra – för det mesta fungerar dessa instrument tillfredställande för våra experiment, men det finns flera nackdelar med dessa instrument. Och främst så de inte studentsäkra.
Först så finns det olika modeller med olika mycket funktioner – det är mest frekvensräknaren och multimetern som skiljer sig mellan modellerna. Den nyaste i serien verkar ha en grön display som inte går att läsa av på grund av att företaget Metex har snålat in på ett grönt filter framför displayen. Vi har åtgärdat det med hjälp av grön plastfolie – värde ca 0 öre, men man undrar om någon ingenjör från Metex någonsin har suttit framför apparaten.
Sedan multimetern. Instrumentet är nätansluten och alla funktioner matas från inbyggda nätaggregat – alla utom multimetern. Den drivs av ett 9V-batteri som sitter svåråtkomligt på baksidan instrumentet. Jag trodde jag visste exakt varför: multimetern är helt enkelt baserad på världens standardvoltmeterkrets ICL7106 och den har nackdelen att den inte direkt kan mäta sin egen matningsspänning, ingångssignalen måste vara flyttande från multimeterns egen nollpotential. Den enkla vägen är att ta kretsen från en handmultimeter (Metex började bli stor med just sådana) och sätta i den stora lådan, inklusive batteriet. Den lösning som skulle kosta några dollar mer skulle särskilja potentialerna med hjälp av en dc/dc omvandlare.
Som sagt, det var det jag trodde. Men nej… Den inbyggda multimetern är byggd kring en MAX134 som mycket väl kan mäta med referens till sin egen nollpotential, dessutom mäts spänningsaggregatets variabla spänning med en ICL7106 som matas från en egen lindning på transformatorn. Så varför?
Sedan just dagens problem. En studentgrupp fick problem med sin funktionsgenerator när de anslöt sin egen transistorförstärkare. Efter den var inkopplat visade oscilloskopet bara en rak linje, signalen dog. Men förstärkaren hade de ju byggd själva, den kan ju inte vara fel på – ok, då bytte de till grannplatsens funktionsgenerator – men den var lika trasig. Innan den tredje kopplades i kom jag förbi och kunde stoppa processen. Det kändes märkligt att det plötsligen skulle finnas flera trasiga funktionsgeneratorer i det hörnet av labbet. Jag kollade kretsen och rätt nog så var den positiva matningen från transistorförstärkaren kortsluten till dess ingång, dvs rakt in i funktionsgeneratorns utgång. Det luktade faktiskt lite illa om de två tidigare offren också.
Hade Metex spenderat en enkel, billig säkring till funktionsgeneratorns utgång hade instrumentet varit studentsäker – nu funderar jag på om vi kunde efterhand uppgradera instrumenten.
Senaste kommentarer